onsdag 28 januari 2015

Kulturorientering

Göteborgs Konstmuseum - 28/1 


Ja för det första kan det nämnas att jag älskar museum, och jag älskar konst så det här är kanske så nära perfektion som man kan komma i min åsikt. På Göteborgs Konstmuseum finns en stor samling konstverk utav alla olika slag! Det finns skulpturer, oljetavlor, akvarell och det finns modernt och klassiskt, ja det finns lite av allt kan man säga. För min egen del så var det just hallarna fyllda med de klassiska verken som fångade min uppmärksamhet, troligtvis för att det är de tekniker som jag verkligen vill lära mig! Jag blev alldeles uppslukad av ett konstverk som sträckte sig från golv till tak som skildrade en armé på marsch, jag kunde knappt förstå hur konstnären ens hade orkat att måla allt, alla detaljer och alla färger, jag blev helt hänförd! Eftersom jag inte gick själv utan hade sällskap av Sandra och Ninja så tog vi möjligheten och diskuterade många konstverk under tiden vi beskådade dem. Vi pratade om vilka som tilltalade oss och varför, vilka tekniker som vi tyckte var intressanta och vi pratade även en del om vad vi trodde vissa verk ville förmedla. Vi tog också chansen att vara lite kritiska och uppmärksammade att majoriteten av verken är skapade av män, samt diskuterade vi en del om hur kvinnor porträtterades i verken. Det var specifikt ett verk som vi fastnade vid som visade en grupp med män vid något firande tillfälle, det fanns även två tydliga kvinnokaraktärer med som var placerade i förgrunden. Till tavlan fanns en beskrivning som namngav alla männen i bilden, kvinnorna däremot var enbart benämnda med ordet "modell". Hade man alltså känt behovet av att stoppa in ett par kvinnor i bilden bara för att de skulle finnas där?

Jag kan säga att till en början blev jag nästan lite skrämd av att gå bland alla dessa mästerverk, jag kände mig lite obefintlig när jag stirrade på tavlor av Monet och Picasso. Det vändes dock ganska snabbt och jag fylldes istället av inspiration och skaparlust, jag kände att jag ville springa hem och bara testa en massa nya saker, se om jag kunde använda något utav det jag sett i mitt eget skapande - kanske skapa stämning med färger som Monet? Jag är otroligt glad över att jag gick till konstmuséet - även om jag var helt slut när jag kom hem, alla intryck tog ut sin rätt. Det var det dock värt, jag tror inte jag känt mig så här inspirerad och driven på länge, att gå i de otroligt vackra hallarna var som att se alla möjligheter jag har lägga ut sig framför mig - nya vägar öppnade sig och jag är spänd på att se vart dem kan leda, jag ser ärligt talat fram emot att kämpa med att lära mig nya saker, kanske misslyckas ibland men att försöka igen och igen, som man säger: ta ett steg i taget!
Röda Sten Konsthall - 28/1


Jag hade inte alls tänkt att gå till Röda Sten utan det var något som bara hände då jag var i närheten. Jag hade därför ingen aning om vad det var för utställning som pågick utan jag fick helt enkelt bli överraskad. Det visade sig att det var en utställning av Carlos Motta kallad 'For Democracy There Must Be Love'. Den här utställningen var dock inte särskilt inspirirerande eller intressant för min del. Det var inget som drog mig in eller tilltalade mig, jag fick ingen lust att stanna och titta närmare och fundera. Något som jag tycker är så synd då de ämnen Motta jobbar med är otroligt viktiga och relevanta. Det fanns en del i utställningen som jag i alla fall tyckte var lite mer lockande än de andra delarna och det var hans små miniatyrfigurer - kopior av religiösa symboler från Latinamerika. Jag tror att de tilltalade mig då jag kunde dra kopplingar till mitt intresse för mytologi och det fanns stora likheter till Nordisk mytologi och dess symboler.

Hasselblad Center - 28/2
Det var ren slump att jag gick på denna utställning, jag gick till konstmuséet för att köpa böcker och såg då att denna utställning tillkommit. Det var en fotografiutställning av vietnamesisk-amerikanska fotografen An-My Lê. Jag är glad att jag hamnade på just denna utställning då den tilltalade mig otroligt mycket. Den behandlade olika konflikter och visade olika vinklar inom krig och militär. Jag är fascinerad av historia och då gärna krigshistoria, jag är dock inte speciellt insatt i t.ex. Vietnamkriget så att se hennes fotografiska tolkningar av det var mycket intressant. Jag blev mycket mer känslomässigt tagen än vad jag trodde när jag först gick in. Att se alla dessa soldater och människor på hennes klara foton gjorde allt så verkligt, det kändes som att jag var där. Jag uppskattade också just hur hennes foton såg ut, jag kunde se skönheten i dem utan att se själva motivet eller berättelsen bakom. Det var någon sorts klarhet och styrka i varje foto som stog för sig självt på något vis. Jag tycker att arbeten som An-My Lê's är viktiga, vi talar om att vi som lärare måste vara öppensinnade och se flera vinklar och även lära våra elever detsamma, An-My Lê's foton ser jag som något man definitivt kan använda just för att påvisa detta. Vi blir matade med bilder av konflikter genom media, men det är bara en skildring, en vinkling, vi måste ta till vara på de tilfällen då vi kan få en annan bild av sanningen.


Introduktion till samtidskonst och konstteori - 2/3 

Vi hade en föreläsning samt ett seminarium som behandlade dessa ämnen. Dock så användes samtidskonsten mer som ett verktyg för att förklara och undersöka vad konstteori innebär. I vilket fall som helst så tyckte jag att det var intressant. Vi talade en del om vad samtidskonst innebär/innehåller - att tidsperioden är efter 1960-talet och framåt och att det i mångt och mycket handlar om postmodernism till exempel. Innan detta tillfälle visste jag verkligen ingenting om samtidskonst, jag har ju sett verken och hört talas om konstnärerna men jag har aldrig haft någon uppfattning om vad det verkligen handlar om. Efter föreläsning hade jag en bättre förståelse om att postmodernism och då även samtidskonst är emot kanon/värden/sanningar och är kritisk till tanken på objektivitet - så som Olle sa: allt är relativt och subjektivt, det finns inte bara en sanning. Jag må inte vara insatt eller överdrivet intresserad av samtidskonst och dess många former - performance, landart, graffiti etc - men jag ser helt klart vikten av den och varför den uppstod. Mycket av det som postmodernism står för tycker jag är viktigt att tänka på och det ger en viss frihet i ens skapande - vidare så betyder detta att samtidskonst ofta är en mycket bra grund för diskussion och då även konstteori - vilket var vad vi gjorde på seminariet.
 

Vi delades in mindre grupper där vi sedan även blev delade i två sidor - för och emot/ positiv och negativ - som vi sedan varierade så att alla fick testa. Utifrån olika verk inom samtidskonst så skulle vi agera ut detta, att vara för eller emot verket och varför. Många intressanta tankar dök upp och det var svårt att vara enbart negativ eller positiv utan vi ville gärna flyta in i någon sorts medelpunkt - men det är väl egentligen ganska självklart att det blir så, världen är inte bara svart och vit så varför skulle våra diskussioner vara det med? Jag kunde helt klart se nyttan av att använda liknande arbetssätt i klassrummet då det är ett utmärkt sätt att t.ex.lyfta aktuella samhällsfrågor eller få eleverna att se saker från nya vinklar. Det är ett bra tillvägagångssätt för att visa elever att det finns gråzoner, eller regnbågar att det inte alltid finns ett rätt eller fel svar något som skolvärlden annars gärna försöker påstå. 


Art Nouveau Posters - Masterpieces of Art - Bokreflektion 

Jag fann den här boken väldigt intressant och inspirerande. Den gav mig en bra ingång till en stil som jag aldrig läst om tidigare. Jag skulle verkligen rekommendera den om någon är intresserad av Art Nouveau men är ny inom området. Jag skulle dock vilja påpeka att den kan vara lite kämpig att läsa vid vissa stycken. Författaren har en ordentlig genomgång om Art Nouveaus historia och hur samhället såg ut vid den tidpunkt då konststilen började uppstå, man får alltså lite historia-undervisning på köpet. Problemet är att han tycker om att rabbla upp konstnärer och årtal så ibland känns det som att man enbart läser en lång lista med namn, om man vet något om konstnärerna så kan det nog vara mer givande, men som oinsatt kan det bli lite jobbigt. Jag tycker dock att resten av boken väger upp detta! Jag blev glatt överraskad när jag upptäckte att Art Nouveau starkt inspirerats av japansk konst, det kanske inte är konstigt att jag drogs till stilen då jag är ganska besatt av allt med Japan att göra? Att stilen även varit involverad i så mycket mer än bara reklamposters var också något nytt, Art Nouveau kan återfinnas i allt ifrån möbler och tekoppar till arkitektur. Det som fångade mig mest och som egentligen gjorde det komplicerat för mig var kvinnans roll i denna konstform. Jag kände mig nästan lite kluven, å ena sidan så var kvinnans syfte i bilderna att försköna och sälja något, de skulle vara sinnliga och svaga - nästan lika mycket objekt som varan som säljs. Dock fanns det även en annan sida då kvinnornas roll i samhället började skifta, den 'nya' kvinnan dök upp, hon som kunde handla på egen hand och dricka öl eller ta en cykeltur utan att behöva svara till någon annan, dessa kvinnor var också en stor inspiration i mycket Art Nouveaukonst. Jag kände mig alltså både lite arg och lite stolt över de bilder jag såg i boken. 

I vilket fall som helst kan jag säga att boken var otroligt inspirerande för mig. Jag är så sugen på att måla egen Art Nouveaukonst och testa de olika tekniker och uttryck som återfinns där. Det är speciellt Alphonse Muchas bilder som tilltalar mig, boken har gjort mig tillräckligt nyfiken för att kolla upp denna konstnär ännu mer. 

Cathy Rigby as Peter Pan or The boy who wouldn't grow up

Jag funderade länge över vad min sista del till kulturorienteringen skulle vara. Jag kände att det var lite enformigt och tråkigt att enbart gå på utställningar, även om det självklart är stor variation i själva utställningarna. I mitt yrke som lärare är det meningen att jag ska ge eleverna en bredd inom konst, jag ska visa dem alla möjliga uttrycksformer så jag tyckte det var ganska självklart att även jag själv måste undersöka olika möjligheter. Jag valde därför att se på en musikalföreställning. Jag kunde dock inte se någon live, utan nöjde mig med en DVD-version. Jag ser dock detta som något positivt då det visar vilka möjligheter jag har att ta med dessa uppträdanden in i klassrummet, många av mina elever kommer inte ha möjlighet att gå på uppträdanden live heller, men genom DVD-versionerna kan de ändå uppleva dem. Jag valde att se en uppsättning av Peter Pan, jag har sett många filmversioner och även läst boken en gång i tiden men jag hade aldrig sett en musikal- eller teater-version. Vad jag älskade med uppträdandet var alla kreativa lösningar de hade, Peter Pan är en väldigt magisk historia med barn som flyger och älvor och allt annat magiskt man kan tänka sig. Inget av det existerar ju i verkligheten så jag fann det intressant att se hur de hade löst det, som att ett ljussken kombinerat med pinglande ljud representerade Tingeling. Jag blev förvånad över hur snyggt de fick till det när barnen flög, jag kunde inte se något spår av selar eller trådar som höll uppe dem, det såg verkligen ut som att de flög på riktigt! Jag älskade även de olika scenuppsättningarna, detaljerna var underbara! Som barnens sovrum med leksaker utspridda över golvet och saker upphängda på väggen, eller Peter Pans och de borttappade pojkarnas hem i Neverland. Jag kunde nästan tro att det var en film jag tittade på med specialeffekter och allt möjligt som kan få vad som helst att se verkligt ut, men nej, detta var enbart hantverk! Jag fick direkt en koppling till Vygotskijs 'fantasi och kreativitet i barndomen' och vårt seminarium med Maria. Vi funderade runt fantasi och verklighet, var går gränsen? Jag kände att den här föreställningen är ett utmärkt exempel att använda vid en sådan diskussion, så jag tycker att den mycket väl kan användas som underlag vid undervisning. Den visar upp många olika kreativa uttryck, det är drama, sång, dans, hantverk, måleri, möjligheterna är oändliga! Jag tycker också att Peter Pan är ett utmärkt exempel för att säga att fantasin inte behöver försvinna när vi växer upp, om vi vill kan vi alla behålla vårt inre barn och dess fantasi!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar