Assignment #3

Sätt upp 3 regler,

håll dig till dem

VAD?

Ett digitalt skapat självporträtt som försöker fånga känslan av min prestationsångest.

HUR?

Regler:

1.Glöm perfektionisten! Pilla inte i all evighet, lär av misstagen.

2. Inga tips eller tutorials - experimentera på egen hand.

3. Jobba mer med färgerna än linjerna.

Ett foto taget med webbkameran på datorn användes som bas och referens. Jag jobbade sedan med PainTool SAI och målade ovanpå fotot i olika lager.

Jag började med att göra enkla linjer - outlines - utifrån fotot, jag använde dessa som guide för när jag fyllde i färg. Efter det tog jag bort dem eftersom de inte längre behövdes. Jag tittade sedan på ljus och skuggningen i fotot och försökte efterlikna det. Till sist målade jag dit ord som jag försökte ge effekten att de var ärr eller ristats in i huden.

VARFÖR?

Jag blev väldigt inspirerad av andra klasskamrater som förra gången vågade ta fram väldigt personliga saker i sina gestaltningar. Jag brukar ofta lägga in mycket av mig själv i mina verk, men det är inte lika ofta som det faktiskt syns att det handlar om mig och mina känslor. Jag kände därför att jag ville testa hur det kändes att verkligen blottlägga mig själv, och ärligt talat var det väldigt skönt! Lite skrämmande, men en tyngd lyftes från axlarna under tiden jag jobbade. Jag har haft prestationsångest så länge jag kan minnas, under hela min skoltid - från förskolan till nu. Det är något jag lärt mig leva med, och ju äldre jag blivit desto mer har jag kämpat för att bryta mig loss från det, att lära mig att det är okej att misslyckas att allt inte måste vara perfekt, att ingen kommer bli besviken bara för att jag inte hamnade i topp. Men det är svårt, vissa dagar är bättre än andra, vissa uppgifter är lättare att hantera än andra. Det svåra kan ibland vara att min omgivning inte har förstått vad denna ångest innebär, när jag var yngre var det många som inte visste hur jag kände och de kunde därför omedvetet förvärra situationen med sina kommentarer. Kommentarer som lämnade sina spår och som alltid finns i huvudet på mig.

De regler jag satte upp var för att tvinga mig ut ur min låda, jag har jobbat mycket digitalt och ville därför använda det när jag skulle porträttera mig själv, digitalt skapande ligger mig varmt om hjärtat. Jag ville dock inte göra samma, gamla sak, så reglerna var till för att få mig att testa nya saker. När jag ska göra något som är åt det realistiska hållet kan jag sitta i evighet och försöka få det rätt, ctrl+z missbrukas något fruktansvärt, så jag bestämde mig för att så skulle det inte vara den här gången. Jag skulle hålla det enkelt, gå vidare även om perfektionisten inom mig skriker. Jag brukar ofta använda mig av tutorials på nätet när jag vill hitta på något nytt, och det är otroligt hjälpsamt! Jag kände dock att jag alltid tittar på vad andra gjort eller vad de kan lära mig, vilket är positivt på sitt sätt, men det innebär också att jag inte testat mycket på egen hand. Jag har inte hittat på egna metoder som fungerar för mig, så jag ville se vad som hände när jag bara lekte runt på helt egen hand. När jag målar digitalt består det alltid av outlines - ibland tunna knappt synliga, ibland i varierande tjocklek i ett serietidningsstuk, de är alltid där och det är oftast linjerna jag lägger fokus på, att få dem raka och snygga o.s.v. Så den här gången ville jag jobba mer med färger, försöka skapa form och djup med hjälp utav ljus och skugga istället för linjer.